Happ, Oskar är borta! Han har stuckit ifrån mig!

JA, han har stuckit på fotbollsläger. Jag kommer direkt på att tänka på en konversation som Rasmus och Gunnar hade i Rasmus på luffen när dom sitter på utedasset.
Här har vi den fast med mig och Oskar som skådespelare, så här känns det:

Oskar- Nu har jag bestäm mig, jag rymmer i natt. Kan inte du följa med?
Kalle- Äää, vad ska du rymma för?
Oskar- Jag är trött på det här gamla barhemmet. 
Kalle- Stick du men jag följer INTE med.
Tystnad.
Oskar- Tänker du sitta här tills de börjar växa mossa på dig?
Kalle- Det kan vi prata om när du kommer tillbaka.
Oskar- (Kameran är insomad på Oskars ansikte ) Jag kommer aldrig tillbaka!!!
Kalle- (Kameran är insomad på mitt ansikte) Men vem ska jag vara med då?
Oskar- Men Kalle (tystnad), du kan väl följa med?
Tystnad
Oskar- (tyst och nedlåten i tonen) Kalle...........


Jaha, så rymmer han och träffar på "paradisets luffar och guds rätte gök" låt oss kalla honom Eklund:

Oskar sov över i en lada som Eklund också hade sovit i, de vaknar:
Eklund- (Grymtar, morgontrött) Allra värst...e morgonen..He he, tjenna mors. Varför ser du så rädd ut, tror du att jag äter barn? Vad är du för en, prick?
Oskar- Oskar!
Eklund. Oskar!?! Har du rymt hemifrån?
Oskar- Inte hemifrån.
Eklund- Kom hit så får jag titta på dig. (Oskar ser lite rädd och misstänksam ut) JAA kom då.
(Oskar kryper fram)
Eklund- Jag äter inte barn, har jag sagt (Eklund tar fram sin massäck från höet) Näe då ska jag vara jävligt hungrig. 
Oskar- Har farbror rymt hemifrån?
Eklund- Farbroa mig inte, Eklund heter jag, paradisets luffar och guds rätte gök, det är jag det!! Visst har jag rymt hemifrån det stämmer.
(Eklund tar en tugga på sin smörgås)
Oskar- Varför är Eklund guds rätte gök?
Eklund- Ja? Någon ska väl vara det. Vå herre ville väl att det skulle funnits luffare, annars hade han väl inte gjort några!
(Oskar kollar suget på Eklund smörgås)
Eklund- Du äter väl bara välling, med russin på. Vanlig, enkel, korvmacka, det vill du inte ha, va?
Oskar- Jo tack om Eklund har så att det räcker. 
Eklund- Jo, för all del. Alla bonkärringar är inte snåla. Hon som gav mig den här hade nog på känn att jag skulle träffa dig.

Sen händer det massa saker (de går på luffen, tigger spelar mm.)
Sen säger Eklund:
Eklund- Du borde inte gå på luffen.

Och jag instämmer verkligen!
DET KAN HÄNDA MASSA HEMSKA SAKER SÅ KOM HEM NU. JAG VILL BYGGA BÅT.



Vi hörs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0